Kiel halvmarathon

Lördag 25/2

Kiel halvmarathon, start 11.15

img_20170225_101239_901

Jag skulle ta mig an 21 km på en varvbana där marathonlöpare och halvmarathonlöpare sprang tillsammans. För mig handlade det om 2 varv och för marathonlöpare 4 varv. Det gjorde att jag mötte knallenlöpare längs med banan.

Innan start laddade jag upp med en bra frukost vid 8 tiden för att hinna få i mig en banan innan start. Att starta vid 11.15 var perfekt.

Jag värmde upp genom att springa lätt i ca 10 min, sedan stretchade jag en del för att få igång cirkulationen. 5 min innan start ställde jag mig i startfållan och placerade mig ganska långt fram utan att stå främst med eliten. Starten gick och adrenalinet pumpade. Jag ville egentligen inte sätta någon tidsgräns men det är alltid kul att ha ett mål. Dagens mål var att försöka klara en halvmara på 1:50. Jag hade skrivit tider för varje 5 km på min handled så jag hade koll på om jag sprang för fort eller för långsamt och för mig började det väldigt bra. Vid 5 km höll jag exakt det tempo jag önskat och då vände man för att springa tillbaka. Jag möttes av motvind men det bekom mig inte så mycket. Allt kändes bra och trots lite motvind och regn kunde jag springa på i bra tempo. Vid 10 km låg jag några sekunder efter men lade ingen större vikt vid det utan fokuserade på att ha ett behagligt tempo och en go känsla. Eftersom vi vände vid 10 km fick man också lite medvind vilket gjorde att jag tryckte på lite extra.

15 km, sista passeringen vid den platsen, vändning tillbaka, inte långt kvar. Motvind och regn, ensam mellan två klungor. Jag fick det väldigt tufft. Fokuserade på armpendlingen och kämpade på i 2 km till. Vid 17 km sade det bom stopp, jag sprang men kom ingenstans. Det svartnade för ögonen och jag började gå. Alla krav försvann, nu handlade det om att kriga sig i mål. 4 km har aldrig känts så långt. Varje steg var en plåga, men jag gick 1 min sen sprang jag resten. Mellan 19-20 km gick det oerhört tungt och jag hade bara 1 vändning kvar. Tack och lov kom det lite medvind efter 20 km och jag plockade fram de sista krafterna jag hade kvar.

På upploppet 500 m innan kände jag att farten återvände och jag öste på. Att komma i mål, få medaljen om halsen, det var sådan glädje. Jag trodde verkligen att jag var tvungen att ge upp. Men jag tog bort alla krav på mig själv och fokuserade på att komma i mål. Jag klarade mig under 2 timmar, 1:58:08. Så jag är superstolt. En fin 3:e halvmara medalj fick jag om halsen och en kall öl har aldrig suttit finare än efter den målgången.

JAG GJORDE DET!

img_20170226_212007_320

Hela resan till Kiel med andra löparvänner var jättekul. Jag är så glad att jag vågade ställa upp och jag är en erfarenhet rikare och har fått ett ännu starkare pannben!

Nu ska här laddas om med yoga och vila för att i slutet på veckan ta upp löpningen igen och satsa på ett millopp om 3 veckor. Hej vad det går!

/Karro

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s